En reportageresa genom Sverige

Spritt över hela Sverige finns det människor som skapar någonting nytt bortom det industriella tillväxtsamhället. De kallar sig bland annat omställare, självhushållare eller småbrukare. Gemensamt är att de aktivt, i sina egna liv, försöker hitta andra sätt att leva.

Den här reportageserien handlar om dessa människor. 26 personer har intervjuats i Södermanland, Östergötland, Småland, Skåne, Gotland och Ångermanland under åren 2017-2020. Projektet utforskar vilka drivkrafter som ligger bakom det de gör, för självklart odlas inte morötter bara för att det är så roligt. Självhushållning och omställning handlar om något helt annat. Men vad?

Eller kanske ett sökande i hur en som människa kan göra mindre våld på världen runt omkring?

Det första reportaget handlar om något grundläggande: begreppet självhushållning. Finns det någon riktlinje för vad eller hur mycket människor behöver producera för att kunna kalla sig för självhushållare? Och vad menas egentligen med frågan: Men hur självförsörjande är ni då? Här reds begreppen ut tillsammans med Daniel Larsson från Näshulta, Daniel Hägerby från Södra Skärshult och Isabelle Nilsson från Grytgöl.

Självhushållning kan beskrivas som drömmen om att vara autonom. Kanske till och med en isolerad enhet, en individ eller en kärnfamilj, i ett torp ensligt ute i skogen, oberoende av samhället och en krisande omvärld. Stämmer det här, eller vill självhushållare också ha den gamla tidens bygemenskap? Vi dyker ner i utforskandet tillsammans med självhushållaren Mimmi Rosell på Ryggestorp i Småland.

Under projektets gång skrevs essäer som alla handlar om den inre omställningen. Vad innebär det att vara människa idag?

Jag vill dö innan jag dör.
Jag vill lägga mig ner, sjunka ner i mossan, dö en stilla död. Så att jag kan leva utan rädsla, men med tacksamhet och kärlek, de dagar som finns kvar.

Hur är det som självhushållare att befinna sig mitt i alla dessa verkligheter? I det här reportaget besöker vi Ekbacka gård utanför Kalmar och möter Katrin och Bo Schwere.

Flera plötsliga kriser blir ett nytt normaltillstånd. Världen efter oljan kan innebära mycket, både ljus och mörker. Hur hanterar och förbereder sig självhushållare för en framtid, där det enda som är säkert är att den inte innehåller mer av samma? I det här reportaget möter vi Lilli Martón utanför Katrineholm.

I Mörhult träffar jag Mimmi Svensson och Nicklas Schenning och reflekterar över nöjdhet. När känner de sig nöjda som självhushållare? Bemästrar de konsten att skratta åt sina misstag? Finns det en typ av självhushållarmentalitet som behövs odlas och kultiveras, vid sidan av grönsakerna?

När vi tänker på vad vår nuvarande industriella civilisation gör med världen – orsakar klimatförändringar, får ekosystem att kollapsa och massutrotar arter med mera – kan det bubbla upp en mångfald av känslor. Inte minst när vi relaterar till de i vår omgivning som fortfarande inte verkar ha förstått. Hur hanterar vi allting?